Storstadsblandning, men mest modernt

Ni som följer min blogg vet att när vi kommer till storstaden så är det i första hand för att träffa yngste sonen och hans familj. 

Men nästan alltid lyckas vi klämma in ett besök på någon aktuell utställning, gärna konst eller foto. Överst på vår "bucket list" denna gång står Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken. Sven-Harry Karlsson har varit byggmästare av stora mått och är också en mycket intresserad och kunnig konstsamlare.

"Vad gör man med en konstsamling när den är komplett" undrade Sven-Harry. "Jo, jag delar med mig och låter alla få ta del av min konst."

Konstmuseet ett ganska märkvärdigt hus med blank mässingsfasad i kanten av Vasaparken. Här ryms konsthall och museum men också en restaurang och bostadslägenheter. På taket ligger en kopia av Sven-Harrys tidigare hem, 1700-talsgården Ekholmsnäs på Lidingö.

I denna unika miljö visas en av Sveriges största privata samlingar av nordisk konst, bland annat av Carl Fredrik Hill, Ernst Josephsson, August Strindberg och Helene Schjerfbeck. Här finns också möbler av Gio Ponti och Georg Haupt liksom många mattor av Märsta Måås-Fjätterström.

Här en ganska liten skulptur av Dan Wolgers, stenplattan ligger på golvet och är 3-4 dm i diameter.

På takterrassen runt det uppbyggda hemmet finns också rolig konst.

Den aktuella utställningen i konsthallen får så här skojigt betyg i SvD: "Konstmuseet är fullt av ny konst av 40 konstnärer som alla har debuterat efter år 2000. Man kan småle litet åt det uttalade syftet att lansera ett nytt svensk konstunder, men faktum är att Swedish art: Now! är en kul, överraskande och tillgänglig konstshow.

Jag kan bara säga att jag vet inget om ny modern konst, ibland tycker jag att det bara är konstigt. Men jag har lärt mig att jag kan gilla och inte gilla - utan att behöva förstå. Vissa saker är riktigt fina och man kan fundera litet över dem och vissa andra konstverk berör en inte alls och man går bara förbi....

Dagen avslutas dock med en klassiker, utsikten från Söders höjder, närmare bestämt Mariaberget. Fina vyer över Gamla stan och City och där nere på Munkbron fanns en affär där jag hade mitt extraknäck när jag gick i skolan. Nostalgisk blev jag.....

Sist men inte minst småtrollen (fast egentligen är ju A och E minst i släkten...). Vi besöker Skansen och A, nyligen fyllda 3 år, ger bort alla sina nappar till katterna på Lill-Skansen. Det finns en särskild "nappmaskin" som tar hand om napparna och barnet får ett diplom som bevis på att man nu inte längre är nappberoende. Efter att ha tittat på litet olika djur och sälar som blir matade så blir det karusell - det är kul!

Franska fasader

Nu är det ett tag sedan vi var i Frankrike, nåja kanske en månad... men när längtan blir för stor så tröstar jag mig med litet bilder på det vackra franska som är annorlunda än det vackra svenska....

Här ett hus i Lagrasse i Courbières. Jag hoppas den vackra utsikten finns åt andra hållet. Men huset är vackert och vilka färger!

Stängt var det här! Jo med det sydländska klimatet så måste man stänga ute sol och värme.

Växtglädjen hos vissa rosor är otrolig, tänk att bara ha en litet hål i stenläggningen och vatten får rosen när (eller om) det regnar. När vi planterar rosor hemma så ska det vara en stor grop och särskild jord och...

Här står nog rosen inte djupare är ett par decimeter, inte så frodig...men den blommar vackert ;)

 Nu är det ju modernt i Sverige att ha många olika krukor, ju fler olika desto bättre. Men hur vi än försöker göra en medelhavsträdgård i Norden så lyckas vi nog aldrig att få till det lika bra som i södra Europa.

Så fint och så osvenskt. Trädet står planterat på trottoaren, bara någon decimeter från husväggen och man kan säkert inte öppna fönsterluckan till höger.  

Han man inte fönsterbrädor så får man vara uppfinningsrik.

Jaaaa, sist men inte minst - utsikten från köksdörren i lilla huset i C - det bästa av allt! 

Châteauneuf-du-Pape

Vindrickare som jag och mannen i mitt liv är, så försöker vi besöka olika vinområden när det ges möjlighet. Som häromåret då vi fick besök i Frankrike av 2/8 av vårt svenska vingäng och vi bestämmer oss för att tillsammans besöka Châteauneuf-du-Pape. Det ligger inte långt från lilla huset i C, det tar ungefär 1,5 timme att köra dit.
En ordagrann översättning av Châteauneuf-du-Pape, "påvens nya slott/borg"stämmer faktiskt med historien och verkligheten. Påvarna i Avignon byggde ett sommarpalats litet norr om A. Kanske för att få lugn och ro, kanske för att få ett svalare klimat i bergen. Kvar av slottet överst i byn är bara två murade väggar, men de är höga och imponerande och ger en bra känsla av hur det var här på 1400-talet. I mitten av 1500-talet förstördes borgen i samband med religionskrigen då byn blev angripen av kalvinister. Senaste gången borgen förstördes var 1944 av de retirerande tyskarna.

Byn är liten och mycket pittoresk. Det finns hur många olika vinodlare som helst att besöka. Vi börjar med att gå till Maison des Vins för att få en uppfattning om hur vi ska lägga upp de dagar vi ska vara här. De är ju klassiska vintrakter, men som har  förändrats och förnyats tack vare den nya generationen vinodlare.

Här är det bra info och vi provsmakar ett par sorter, får litet 

tips och drar sedan vidare för en sightseeing i byn.

 

Efter att ha vandrat upp till toppen i byn och påvarnas slott, 

njutit av utsikten och en kaffe ....

... så checkar in på hotell La Sommellerie, ett lämpligt namn tycker vi som vinprovare...

Stärkta av en supergod middag och en god natts sömn startar vi morgonen med att ta oss till Chateau la Nerthe. Ett fantastiskt vackert ställe men ack så ointresserad personal.... och då fick de inte sälja så mycket ;)

Så här ser vinfältens traktorer ut, de går med ett hjulpar på var sin sida om vinstockarna.

Lunch i toppen av byn, allt är ju så bra samlat kring byn med kanske en radie på bara ett par mil. Efter lunch som intas i skön skugga under stora pinjeträd och med maffig utsikt...

...så är det dags för Domaine Chante Cigale, alltså den spelande cikadan. Här är de mycket trevligare, vänliga och roliga och har dessutom goda viner - tur eller hur?

Vinmuseum finns också i byn, med uppbyggda miljöer från vintillverkning och med mycket skojig information. I alla fall om man, som vi, är litet vinnördar... Denna form på flaska heter la Fiole och används faktiskt fortfarande hos någon odlare.

Sist på dagen tar vi oss Domaine Jean-Deydier & Fils, mycket fina viner, hyfsade i pris och några till buteljer blir inhandlade innan det är dags för en trevlig middag till, innan vi ska skiljas åt nästa morgon. 

Påvens sommarslott, upphovet till hela byn och vinodlingarna!

Vandring på Mont Caroux

Den finaste majdagen hittills väljer vi att "bestiga" Mont Caroux. Ett berg drygt 1000 m högt och det ligger cirka en timme med bil inåt landet. Man ser det från rätt många olika håll när man är ute och kör och utsikten borde vara otrolig. Vi har också hört att man faktiskt kan ta bilen upp till 900 meter och vandra därifrån. 

Så vi packar picknick i ryggsäckar och kör till Douch, en liten bergsby varifrån vandringsleder startar. Tyvärr kommer vi iväg litet senare än vad vi har tänkt och eftersom vi ska ha danska bygrannar på en apéro på vår terrass så är vandringstiden begränsad. 

Väl framme, efter en slingrig och mycket vacker väg, så möts vi av en samling låga grå byggnader som hukar sig i den lilla dalen, tystnaden är nästan öronbedövande... fågelsång och humlesurr hörs - för övrigt ingenting.

Halvbra informationskarta men vi har en egen karta och vid starten finns en skylt som talar om ledens färg, längd och svårighet. Det börjar uppför.... och fortsätter uppför... i en ganska svag lutning och det är inte särskilt svårgånget. 

Vi följs åt längs stigen av en fantastisk växtlighet. Här finns olika sorters orkidéer och salvia, på ängarna hittar vi gullvivor och massor av mandelblom liksom tusentals andra små gröna växter som vi inte vet vad de heter eller kan examinera. Här hittar vi omogna blåbär som man undrar om de kommer att mogna eller bara torka bort...

Vid toppröset på 1091 m.ö.h kan vi konstatera att vi faktiskt inte hinner ner om den berömda utsikten vid ravinen, den som "alla" pratar om. Härligt att vi har något kvar att planera in!

Min kamera får ett totalspel när jag ska fotografera de snöklädda Pyrenéerna. Det är ljust, jätteljust och tja... kameran är ny och att det kan vara ett handhavarfel. Jag får ingen ordning på det just då i alla fall. Igen har vi en bra anledning att komma tillbaka ;)

Men åt andra hållet är det inte lika ljust och när man ser de nyutslagna träden i bergsravinerna så förstår man var vattnet rinner.

Den enda bilden med vildtulpan är denna, mitt i allt bruna fjolårskrafset. Den växer i stora sjok, relativt oansenlig. Jag visst knappt det fanns vilda, men väl hemma hör jag på radion att det finns vildtulpan både i Skåne och på Gotland. Hm....

Vi väljer en annan väg ner än upp. Den ska vi inte gå fler gånger! Den är ganska brant med småsten som blir som kullager under fötterna. Tur vi har vandrarstavarna med oss.

I dalen finns detta insektshotell, modell större. Fast på vänsterkanten står det att bara bin som får bo här.... Ett trevligt initiativ - som vi vet numera är det nödvändigt att ta hand om vildbin för vår egen överlevnad.

 

En liten tant kommer ner för berget med en yxa i handen och ett litet lass med grenar på ryggen. Tufft liv men det håller en också igång.

Resultatet av vårt lilla blomplockande får komma i den nya vindsäkra vasen. Tack Maria för presenten!
När det gäller blomplockning är jag osäker på vad man får plocka och inte plocka i våra trakter. Jag har försökt hitta info på nätet men ingen riktigt bra så som finns över svenska blommor. Jag återkommer i ärendet...

Experiment i Köpenhamn

Innan vi for till Frankrike hann vi med en utflykt med äldsta lilltrollet till Experimentarium i Köpenhamn. Här finns många roliga saker att göra för alla åldrar - men man ska nog vara som J, mer än 10 år, för att förstå vad man ska göra, hur man ska göra't och varför...

Vissa aktiviteter är upplagda som lagtävlingar där farfar och farmor också har roligt. Det finns kanske 8-10 olika bås med lekmöjligheter. Här ska man  släcka alla lysande lampor med att klicka på dem utan att nudda golvet. Allt under tidspress - och så börjar de lysa igen efter ett tag. Himla stressigt och balanskrävande...

Oj skynda dig farfar! Bara 56 sekunder kvar......

En övning för alla... det är minsann inte alls lätt att få in alla organ i torson, i början blev levern kvar... Det finns både en kvinna och en man - en bra lektion i vad organen heter och ser ut. J provar på att vara läkare ;)

Rörelser är nyttigt, här ror man sig till saft i behållaren framför. Lika mycket i glaset som du själv har förbrukat. Vi blir alla förvånade över hur trötta vi är i förhållande till hur litet saft det är i glaset..

Här tar J ett skutt in i tavlan....

Hjälp, här är han två... utan fötter

Piloter behöver ha en snabb reaktionsförmåga, här får man testa sin egen.

Gör en jättesåpbubbla! Vissa så stora att man kan gå in i dem....

Klättra är lätt, väggen är rätt låg och kanske mer avsedd för mindre barn...

...men detta är svårt. Bygg en pyramid av x antal kulformationer. Dessa klurigheter vill vi alla tre prova mer av - men tiden går fort när man har kul. De stänger redan kl 17 och det känns tidigt. Vi hinner kanske med hälften av upplevelserna på de 3-4 timmar vi är där. 

Vi måste absolut återvända och då vill vi stanna en hel dag!